Digitisering
På flera av Statens musikverks verksamheter bedrivs ett löpande arbete med att digitisera våra samlingar och arkiv.
Vad är digitisering?
Digitisering innebär att material som finns i fysisk form, till exempel en teckning på papper, skannas in och omvandlas till en bildfil i en dator. Det kan också handla om att ta digitala fotografier av föremål, som musikinstrument och museiföremål.
Digitalisering är ett mycket bredare begrepp som bland annat kan innefatta digitisering. Det våra verksamheter främst arbetar med är digitisering av kulturarv som äldre ljudfiler, fotografier, musikinstrument, dokument och mycket mer.
Läs mer om begreppen i Digisams termlista.
Varför digitiserar vi kulturarv?
Det finns många viktiga anledningar till att vi digitiserar vårt kulturarv. Några av de främsta skälen är:
- För att öka tillgängligheten. Digitalt material är lättare att dela globalt så att fler kan ta del av det.
- För bevarande. Detta är särskilt viktigt för känsligt och skört material, som äldre dokument och museiföremål eller material som endast lånas in för digitisering.
- För att förbättra och göra materialet mer tillgängligt genom olika tekniska lösningar. Till exempel med hjälp av optisk teckenläsning (OCR), handskriftsigenkänning (HTR), optisk musikigenkänning (OMR) och automatisk transkribering av ljud till maskinläsbar notskrift.
Vad digitiserar vi?
Musikverkets verksamheter har samlingar som omfattar olika typer av material. Varje verksamhet har sina särskilda expertområden och digitiserar olika typer av föremål och dokument, från musikinstrument och fotografier till pappersdokument och ljudinspelningar.
Här kan du läsa om vilka typer av material vi digitiserar och hur vi arbetar för att bevara och tillgängliggöra dem för framtiden.
Tredimensionella föremål och konst på papper fotograferas främst med en digital systemkamera av en fotograf. Ibland använder vi även 3D-skanning och röntgenteknik för att digitisera föremål.
Musikinstrument fotograferas med en digital systemkamera av en fotograf. För att dokumentera hur instrumenten låter spelar vi även in ljudet digitalt från instrumenten som går att spela på eller som kan göras spelbara.
Musikverket hanterar och digitiserar många olika sorters fotografiska format, inklusive foton på papper, negativ, diabilder, glasplåtar och dagerrotypier. För att digitisera stora fotosamlingar samarbetar vi med Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna. Fotografierna skannas och sparas som högupplösta bildfiler.
Vi använder oftast en bokskanner för att skanna inbundna volymer. Lösa blad skannas med en rotationsskanner eller en flatbäddskanner. De inskannade dokumenten sparas som högupplösta bildfiler och PDF:er.
Affischer och planscher fotograferas främst med en digital systemkamera av en fotograf. De sparas sedan som högupplösta bildfiler.
Ljudinspelningar är det material som Musikverket prioriterar högst att bevara. Många av inspelningarna, som de på kvartstums rullband, DAT, lackskivor, fonografcylindrar och kassetter, innehåller musik. Vi ser därför till att överföra dessa från analoga till digitala format med hög kvalitet. Inspelningarna sparas som WAV-filer utan komprimering.
Stora delar av de samlingar på papper som ofta efterfrågas hos Musikverket finns på mikrofilm. Sedan 2022 har de flesta av dessa mikrofilmer digitaliserats hos Riksarkivet/MKC.
I Musikverkets verksamheters samlingar ingår många filmer och rörigt material. Stora delar av materialet är skyddat av upphovsrätt men går att beställa för privat bruk.
Katalogkort och kortregister är hand- eller maskinskrivna kort som förr användes för att katalogisera och göra det lätt att hitta i arkiverat material. I våra digitiserade kortkataloger kan du hitta äldre material som kanske inte går att hitta i våra databaser.
Kvalitetsstandarder
När vi köper in skannrar och kamerasystem samt när vi digitiserar bilder, följer vi kvalitetsrekommendationer från FADGI (Federal Agencies Digital Guidelines Initiative). Samma standarder gäller också för digitisering av film och video.
För ljud följer vi de standarder som rekommenderas av International Association of Sound and Audiovisual Archives.
Så tar du del av material vi digitiserar
När vi digitiserar material gör vi det tillgängligt för allmänheten på flera olika sätt. Detta ger dig möjlighet att utforska och ta del våra samlingar hemifrån eller på plats i våra lokaler.
Olika plattformar
Vi publicerar materialet vi digitiserar på flera olika plattformar. Där kan du själv gå in och leta efter intressant material. För att kunna ta del av innehållet på vissa av plattformarna behöver du registrera dig eller skaffa ett konto.
Några av de viktigaste plattformarna är:
Wikimedia Sverige
Sedan 2017 samarbetar Statens musikverk med Wikimedia Sverige. Målet är att bidra med digitiserat material från våra samlingar och att förse svenska Wikipedia, Wikidata och Wikimedia Commons med expertkunskap.
Licensiering
När vi publicerar digitaliserat material, som inte ligger i Public Domain, använder vi oftast licensmodellen Creative Commons. Det gör att du är fri att använda dig av det material vi publicerar som du vill, så länge du följer licensreglerna.
Statens musikverk har under 2023 tecknat ett avtal med Bildupphovsrätt i Sverige för att även kunna publicera verk som omfattas av upphovsrätt.
Hur bevarar vi digitala objekt?
När det gäller att bevara digitaliserat kulturarv på lång sikt följer vi Digisams riktlinjer för digitalt långsiktigt bevarande. Vi lagrar digitala objekt både i våra egna lokala system och i molnbaserade tjänster.
Vi skiljer ut vårt diarium och verksarkiv från övrigt digitalt bevarande.
Öppen länkad data
Vi arbetar på olika sätt med öppen länkad data och följer främst Digisams vägledning till ett sammanlänkat kulturarv.